Asfaltering i Beckomberga – stolpar och fundament i ytan

I de flesta asfaltytor står något: en belysningsstolpe, en brevlådestolpe, ett räcke, en cykelställning, en laddstolpe eller ett staketfundament.

Var och en av dem är ett föremål som är fast förankrat i marken, omgivet av en beläggning som rör sig med temperaturen och med tjälen. Gränsen dem emellan är därför alltid en punkt där något kommer att spricka.

Det som avgör hur illa det blir är hur fundamentet är utfört. Ett fundament som går ner under frostfritt djup står stilla; ett som är gjutet grunt lyfts av tjälen varje vinter och lyfter asfalten runt sig.

Det andra som avgör är hur asfalten avslutas mot fundamentet. En tunn asfaltkil ut mot en stolpe är spröd och bryts sönder, medan ett avslut mot en kantsten eller en gjuten krage håller.

Begär kostnadsfri offert →

Detta ingår

Genomgång av allt som ska stå i ytan
Fundament ner till frostfritt djup där det behövs
Genomtänkt avslut där asfalten möter fundamentet
Möjlighet att byta eller flytta stolpar i framtiden
Placering som inte skapar en svag punkt i körytan
Bedömning av befintliga fundament innan omläggning
Tätning kring genomföringar i ytan

Så går det till

Inventeringen

Vi går igenom vad som står i ytan och vad som ska stå där efteråt.

Djupet

Fundament som ska stå still går under frostfritt djup. Ett grunt fundament lyfts varje vinter.

Avslutet

Asfalten avslutas mot en kantsten eller krage, inte i en tunn kil mot stolpen.

Placeringen

Vi undviker att sätta något mitt i körytan där hjulen ändå belastar mest.

Framtiden

Det som kan behöva bytas förbereds så att bytet inte kräver att ytan bryts upp.

Asfaltering Beckomberga i hela Bromma

Tunna asfaltkilar mot ett runt föremål är den vanligaste och mest onödiga skadan i en asfaltyta. När asfalt läggs tätt intill en stolpe blir det yttersta materialet en smal kil som är tunnare och sämre packad än resten — den går helt enkelt inte att välta ordentligt så nära ett hinder. Den kilen smulas sönder inom ett par säsonger, det uppstår en glipa runt stolpen, vatten går ner och tjälen tar tag i kanten. Lösningen är att inte låta asfalten möta stolpen alls: en gjuten krage eller en ring av kantsten runt fundamentet ger asfalten en rak, vältbar kant att sluta mot. Det är en detalj som kostar lite och som syns i tio år. Det andra är fundamentets djup. Ett fundament som inte når frostfritt lyfts av tjälen varje vinter och sjunker igen på våren, och den rörelsen förs direkt över i asfalten runt om — som spricker i en ring. Det är därför en stolpe som ska stå i en asfaltyta är en markarbetsfråga och inte en monteringsfråga. Det tredje är framtiden: en laddstolpe eller belysningsstolpe kan behöva bytas, och ett fundament med bultgrupp eller hylsa gör bytet till en skruvning i stället för en uppbrytning av ytan.

Vanliga frågor

Varför spricker asfalten runt stolpar?

Två skäl. Det yttersta materialet blir en tunn kil som inte går att välta ordentligt så nära ett hinder, och den smulas sönder. Och ett fundament som inte når frostfritt lyfts av tjälen varje vinter och spräcker asfalten i en ring.

Vad är lösningen?

Att inte låta asfalten möta stolpen alls. En gjuten krage eller en ring av kantsten runt fundamentet ger asfalten en rak, vältbar kant att sluta mot. Det kostar lite och syns i tio år.

Hur djupt ska fundamentet gå?

Under frostfritt djup, om stolpen ska stå still. Ett grundare fundament lyfts av tjälen och sjunker på våren, och den rörelsen förs direkt över i beläggningen. En stolpe i en asfaltyta är en markarbetsfråga, inte en monteringsfråga.

Kan man byta stolpen senare?

Om fundamentet förberetts för det. En bultgrupp eller en hylsa gör bytet till en skruvning; ett fast ingjutet rör betyder att ytan ska brytas upp. Det är ett billigt val nu och en stor skillnad sedan.

Var ska stolpen stå?

Utanför körytan där det går. Ett föremål mitt i den yta där hjulen belastar mest skapar en svag punkt som kommer att arbeta, oavsett hur väl fundamentet är utfört.